Surt

Igår kväll satt jag och bloggade i en halvtimme tills datorn bestämde sig för att ta natt och därmed stänga av sig själv. Vi snackar inte avstängning à la nattsvart skärm och rökluktande processor utan en väl utförd sorti med meddelanden som "Du loggas nu ut", "Inställningar sparas", "Windows avslutas".

På tal om surt. Jag är inte den som inte erkänner fel, brister och misstag jag gör. Mitt liv skulle då bli tämligen innehållslöst faktiskt. Den här gången gäller det ekoapelsinerna på Coop. I vredesmod spydde jag galla över att endast kunna köpa just ekoapelsiner på Coop, och som alla vet blir allt med prefixet eko med ens mycket dyrare. Tyvärr vet alla i det här fallet fel. För det första erbjöds visst dödskallemärkta apelsiner dagen därpå för 17:90 kr/kg. Jag köpte tre stycken, d v s ca ett kilogram. Till min stora förvåning kostade tre stycken ekoapelsiner i nät 16:90! Visserligen var de något mindre än deras besprutade fränder men det tog de igen tjugo gånger om genom att smaka så mycket fräschare och vara mycket saftigare. Så, förlåt Coop, här kommer upprättelsen i form av en egen skapad mind-map så att jag aldrig må glömma att ha empiriska data bakom mina slutsatser. (Tilläggas bör att ICA Pest sålde syndapelsiner för 10 kr/kg. Då kan Coop stoppa upp sina välsmakande solar i... Solariet. Hur goda de än må vara.)

Jag har blivit totalt förslappad. Igår sov jag sex timmar på natten, fyra timmar på bussen till Ö och sedan drygt två timmar på eftermiddagen. Trots detta hade jag inga större problem att dra ner rullgardinerna vid midnatt och sussa ända tills telefonen väckte mig kvart i elva. Jag har till och med slutat att ens försöka sätta mig ner och ägna mig åt mina pensionärsintressen. För att inte tala om den trave pocketböcker som jag likt Askungen gått och suckat över att jag aaaaaldrig kommer ha tid att läsa. Hur ska det gå när jag börjar skolan? "Ursäkta mig, jag måste faktiskt gå och lägga mig. Har ju faktiskt varit vaken i snart fyra timmar! Hujedamejett... Har nån sett min rollator förresten?"

Frågan inställer sig då förstås vad jag faktiskt gör om dagarna... En komplex fråga vars minst lika komplexa svar kan sammanfattas med "inte ett skit". Äter, möjligtvis. Men på det hela taget är jag faktiskt nöjd med min tillvaro och har inga större planer på att ändra den under denna sista vecka i frihet. För första gången sen typ tredje klass (ej gymnasiet, alltså) känner jag faktiskt att det ska bli lite roligt att komma igång igen efter en längre ledighet. Inte minst för att få träffa mina vänner och höra om deras upplevelser från fjärran länder. Men nu ska jag äta. Sen tror jag jag lägger mig och vilar middag.

Guds frid!