Klinisk anatom?

Radiologerna är trevliga. Men jag kan inte hjälpa att det känns som om jag varit inlåst i en bunker hela vecka. Powerpoint i mörklagd föreläsningssal följt av grupparbete framför datorer i nattsvarta undervisningslokaler. Ibland har en röd eller grön laserpekare glimmat till. Eller en njursten på skärmen följt av ett "DÄR är den!".
Jag har dessutom fått en del handfasta tips om lunatumluxation, perilunär luxation, scaphoieumfraktur mm. Har dessutom benat ut skillnaden mellan Monteggia och Galeazzi. Igen. Helt otroligt vad fort man glömmer ortopedi.
Radiologerna bjöd oss även på sushi/kinabuffé med valfri dryck i ondags kväll (= stor stark Mariestads Export). Där fick vi lära oss att röntgenläkare gillar stora ingrepp i små hål. Interventioner alltså. Jag åt 25 sushibitar och x antal kycklingspett i jordnötssås. Jag skämtar inte.
Jaha, så var klockan 00.07 och inte ens hälften har man gått igenom till examinationen kl 11.00 imorgon. Känns ju bra.
(Johanna, jag vet att det bara är du som har skrattat åt det här inlägget ;))