Inte en droppe regn och myspysig värme från den lagom påträngande trängseln. Glada, trevliga människor. Så hörs introt till Tro och tvivel. Två timmars lycka tar sin början.
Stämningen när han spelade Känn ingen sorg, Ramlar, Klubbland, Mitt Gullbergs och Kom igen Lena går inte att beskriva. En del lugna låtar blev det också, det var så fridfullt/nördigt att kunna varje ord.
Tack Håkan med band för en underbar kväll och för att ni gjorde mina tragiska år lite magiska.
http://www.alltomstockholm.se/klubbkonsert/article87267.aos
Jag förstår inte din fascination för Håkan, men jag förstår den känsla han ändå verkar ha lyckats förmedla, och det gläder mig att du trivdes där bland berg- och dalbanor samt spökhus.
SvaraRadera