
Idag är jag i Sthlm. Ägnat dagen åt halsryggens medicinska mysterier. För att få lite D-vitamin aktiverat och skingra tankarna tog jag en promenad i kvarteret. Eftersom gud helt uppenbart ville ge mig lite klinisk förankring skickade han ner en hackspett som idogt dunkade huvudet i aspen jag passerade. Snacka om flexions-extensionsvåld. Whiplash, frakturer, någon? Hänförd glodde jag på den i säkert två minuter. En så vacker, rödbyxad, uthållig och självdestruktiv liten rackare! Jag kanske var hackspett i mitt tidigare liv?
På promenaden såg jag även: en svart katt, en död intorkad daggmask, en blå SAAB 900i, två duvor som kärleksbråkade, en gul veteranbil, solen och en grillplats.
Lev väl
Blir glad när jag läser din blogg, härlig självdistans och förmåga att se det viktiga i livet.
SvaraRadera